Dax att ta in ridhästarna!

Efter första ”höstledigheten” i många år så är det hög tid att rida ut igen. Härligt att få lukten av spån, hö och häst i stallet igen.Flocken in för avmaskning jan 16Hallandi jan 16

Sommaren 2015

Under sommaren 2015  hann vi med tre längre ridturer , VM i Danmark och en hel den ridande besökare hemma på gården Hallanda 2.

Vi började våren med en sk ”Sleppetur” som det traditionellt kallas när man efter vintern, när hästarna varit ”på” stall i samhället, rids till grönbetet där de oftast får tillbringa sommarmånaderna. Så var naturligtvis inte fallet för oss som bor på landet och har grönbete på hemmafronten.

Vi tog med oss alla hästar, unga som äldre, som hade haft ryttare på ryggen och varit skodda. Dessutom samlade vi ett kul gäng av vänner och fyra härliga svenska tjejer som varit med oss på långtur tidigare.

Ridturen utgick hemifrån Hallanda 2 med drygt 50 hästar och ca 14 ryttare. Vi reið upp till Skeið, via Sauðholt vidare ner mot havet på kilometer efter kilometer av mjuka sandstigar vid Þikkvabæ. Under de första dagarna red vi i midnattssolen på kvällar och nätter och vid 24 tiden dag 2 simmade de tuffaste av oss, med flocken, över Rangá och sedan vidare över Þverá. Som så oft tidigare hade vi tur med vädret, lite väl blåsigt en dag men det tillhör maj månad på Island.

På fredags kvällen var det fest i stallet på Hallanda 2 med polisbandet ”Peacemakers”. Ridgänget dansade loss med ett poliserna och deras makar.

Vi avslutade vårturen på gården Selkot, vackert belägen vid foten av Eyjafjallajökull, hos Kolli och Halldóra, som bjöd på kjöttsoppa. Där övernattade vi ett par nätter, grillade, skrattade och badade i varma källor.

Islandshästar simmar - 4 Juni 2015

På torsdags kvällen var det dax att korsa flodena Rangá och Þverá. Ingimar och Gísli mötte upp för att leda folk och hästar rätt väg över det strömma vattnet. Några få tuffa ryttare bestämde sig för att trotsa kylan och simmande leda flocken över floderna. Från oss var det Ann-Josefina, Kolla, Palli och Baldur. Alla ryttarna var förhållandevis torra när de anlände till Ártún och hade fått en upplevelse för livet.